 |
|
Ingrid M. Hedström är PhD, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
Hon är sedan mer än 30 år verksam vid Institutet för
Psykodynamisk Terapi i Göteborg AB. Ingrid M. Hedström är
också av psykologförbundet godkänd som "Specialist
i klinisk psykologi" och har även behörighet som handledare.
www.ingrid.m.hedstrom@telia.com
Se även Institutets hemsida- www.ipdt.se
Syftet med denna kvalitativa retrospektiva studie var att få en
djupare förståelse för psykoterapipatienters upplevelse
av psykoterapi, den psykoterapeutiska relationen och vilka konsekvenser
detta medfört för individen i det fortsatta livet. I studien
beaktades individens upplevelse av hela psykoterapiprocessen, dvs. inlednings-,
process- och avslutningsfas. Genom patientens berättelse ville jag
få kunskap om vad som förde personen till psykoterapin, hur
terapin och terapeuten kom att upplevas, om och vilka förändringar
terapin inneburit. Jag önskade också fokusera på om personen
kunde identifiera någon speciell upplevelse, en vändpunkt,
i psykoterapin och hur separationen från terapeuten erfors. Jag
har en hermeneutisk/fenomenologisk approach och den teoretiska basen för
studien är psykoanalytisk.
Tjugofyra tidigare patienter, tjugo kvinnor och fyra män, intervjuades
med en semistrukturerad intervju. Intervjun spelades in på band
och transkriberades. Patienterna hade remitterats till psykoterapi från
ett psykiatriskt team. Terapeuterna, nitton kvinnor och fem män,
var alla psykodynamiskt skolade legitimerade psykoterapeuter och alla
hade psykoterapeutlegitimation. Den terapi som skulle erbjudas var psykodynamisk
långtidsterapi. Patienterna hade olika psykiatriska diagnoser: depression,
panikångest, anorexi, bullemi, social fobi, psykos men även
somatiska problem. Intervjun visade sig bli "berättelsen om
psykoterapin". Den började med en problembeskrivning, vad som
hade fört personen till terapin, gick genom terapiprocessen och avslutades
med hur den intervjuade upplevde sitt nuvarande liv. Två olika kvalitativa
analyser applicerades på intervjuerna och en hermeneutisk fenomenologisk
approach har använts.
|
|
